Min värld är fylld av funderingar, drömmar, hjärnspöken, kärlek och poesi. Det yttrar sig som mina ljusa och mörka sidor. Dessa skriver jag om för min egen skull, men självklart också för Dig som råkar trilla in i min värld.
Du välkomnas att läsa mina åsikter och jag hoppas att du reagerar på dem. Våga tycka! Det här är bara en blogg. Dela med dig av dina tankar vettja! Nu bär äventyret av till härliga Barcelona!
2009-02-25 / 14:11:23
Det femte barnet
Det är träff med bokcirkeln ikväll. Vi har tagit oss an Nobelpristagarna och går bakåt i tiden. Till denna gång lästes Doris Lessing och valet av titel föll på Det femte barnet från 1988. Berättelsen om två människor som finner varandra och trots omgivningens motsättningar skapar den idyll de båda längtat efter. Men så föds parets femte barn och allt förändras. Historien handlar om föräldrarnas kamp att älska det barn som inte tycks kunna eller vilja bli älskat. Ett ont barn? Åtminstone ett ickemänskligt barn, enligt modern, som med sin blotta närvaro ödelägger idyllen.
Till en början tilltalade författarens raka språk mig som läsare. Men efterhand överskuggades det av att jag fann det svårt att sympatisera med karaktärerna i boken. Personporträtten kändes inte trovärdiga vilket därmed inte heller historien om Harriet och David gjorde.
Det är kanske på ett sätt dumt att läsa just Nobelpristagare då detta stående epitet ger mig höga förväntningar på den författare jag kommer möta. Risken är att litteraturen inte lever upp till förväntningarna. Den får inte samma chans av mig som den skulle ha fått om jag inte varit medveten om att författaren höjts tll skyarna av självaste Nobeljuryn. Tyvärr infriades mina höga förväntningar inte denna gång. Jag vet att jag bara har en titel att gå på när jag nu dömer ut Lessing och förvisar henne från min bokhylla. Men jag har ingen vidare lust att läsa något mer av henne när denna första titel blev något av en besvikelse. Jag hoppas mer på Orhan Pamuk som blir näste författare vi tänkt ta oss an. Håll tummarna för att Nobeljuryn och jag kommer överens denna gång.
Uppdatering:
Efter ett givande boksamtal har jag kommit fram till att jag inte bör döma ut Det femte barnet helt och hållet. Det är en bok som ändå hade förmågan att väcka känslor och frågor hos mig och den har då på något sätt lyckats med sin uppgift: Att beröra. Även om jag var ensam om att inte tycka om boken hade jag åtminstone en åsikt om den. Nu har jag fått fler perspektiv och ska kanske inte lika bestämt säga att jag aldrig vill läsa Lessing igen. Skulle det bli en nästa bok blir det nog Ben in the world, en fortsättning på den hemska historia jag ovan kort recencerat.
/minilli
Till en början tilltalade författarens raka språk mig som läsare. Men efterhand överskuggades det av att jag fann det svårt att sympatisera med karaktärerna i boken. Personporträtten kändes inte trovärdiga vilket därmed inte heller historien om Harriet och David gjorde.
Det är kanske på ett sätt dumt att läsa just Nobelpristagare då detta stående epitet ger mig höga förväntningar på den författare jag kommer möta. Risken är att litteraturen inte lever upp till förväntningarna. Den får inte samma chans av mig som den skulle ha fått om jag inte varit medveten om att författaren höjts tll skyarna av självaste Nobeljuryn. Tyvärr infriades mina höga förväntningar inte denna gång. Jag vet att jag bara har en titel att gå på när jag nu dömer ut Lessing och förvisar henne från min bokhylla. Men jag har ingen vidare lust att läsa något mer av henne när denna första titel blev något av en besvikelse. Jag hoppas mer på Orhan Pamuk som blir näste författare vi tänkt ta oss an. Håll tummarna för att Nobeljuryn och jag kommer överens denna gång.
Uppdatering:
Efter ett givande boksamtal har jag kommit fram till att jag inte bör döma ut Det femte barnet helt och hållet. Det är en bok som ändå hade förmågan att väcka känslor och frågor hos mig och den har då på något sätt lyckats med sin uppgift: Att beröra. Även om jag var ensam om att inte tycka om boken hade jag åtminstone en åsikt om den. Nu har jag fått fler perspektiv och ska kanske inte lika bestämt säga att jag aldrig vill läsa Lessing igen. Skulle det bli en nästa bok blir det nog Ben in the world, en fortsättning på den hemska historia jag ovan kort recencerat.
/minilli
Kommentarer
Trackback
