Jag har märkt förändringen. Plötsligt är de överallt. De skriker. Breder ut sig. Beter sig hotfullt. Slåss om uppmärksamhet, yta och mat.

Min eftermiddagspromenad började i solsken men ju närmare vattnet jag kom desto mörkare blev himlen. Täckt av dem. Likaså marken. Jag fick ta omvägar för att de spärrade av gångbanan.

Vid sjökanten där isen släppt var det än värre. Måsar, kanadagäss, svanar, trutar och annat fjäderbeklätt i en flaxande, skränande, virvlande massa. Ljudet var öronbedövande. Och de kom så nära! Jag ryser fortfarande vid tanken.

Mitt i allt detta står dessutom en föräldraledig barnvagnsförare och matar odjuren. Änder på vattenytan - skrikandes. Måsar i luften - skränandes. Och som grädde på moset en svan som kör bulldozer genom allt detta, förvärrar kaoset som brödet orsakat. Bara en sammetsvart fågel med vit toft och alldelse för stora fötter verkar oberörd. Den är mer intresserad av att äta något som ligger på marken  - bajs!

Vidrigt!

Jag kommer inte att ta fler promenader runt sjön!

/minilli

Jag fick den briljanta idéen att gå in mina skor medan jag dammsög hemmet och kom fram till följande:

Fördelar med klackstädning

• träning för hela kroppen
• man når väldigt bra upp till de övre hyllplan man ska damma

Nackdelar med klackstädning

• höjdsjukan
• träningsvärk i benen
• man når inte saker i golvhöjd lika bra

/minilli

Fantasi är det bästa vi får lära oss som barn, och trots av vi slutar leka med åren får vi inte glömma att fantasin kan förgylla även en vuxenvardag. Idag har jag lekt jag-befinner-mig-på-ett-soligt-torg-i-Barcelona-och-har-inga-bekymmer-alls-leken. Medborgarplatsen var solfylld, jag hade årets första uteglass i handen och lyckan var, faktikst, total. Glöm inte att leka även som vuxna, mina vänner!

/minilli



(och nej, att jag haltar på grund av skinkvärk beror inte på någon annan vuxenlek, som min kollega så oprytt föreslog)

Ett fegt lejon, en stel plåtman utan hjärta, en fågelskrämma med huvudet fyllt av spån och så klart Dorothy. Jag impulsköpte en biljett till Carlforsskas föreställning  The wiz och är nöjd med vad kvällen erbjöd. Nynnandes på Over the rainbow är det väl snart dags att gå mot sängen. Kanske vaknar jag i ett annat land, fyllt av magi...

Vårtecken jag gillar:

• Solen värmer
• Dagarna blir ljusare
• Gatusopare
• Bara ben
• Knoppar som brister
• Lågskor

Vårtecken jag inte gillar:

Vad jag har lärt mig av att åka första (SJ)klass:

• Tåget är ändå försenat
• Bordet är ändå för högt
• Jag får ändå åka baklänges
• Jag blir ändå åksjuk
• och jag hittar ändå inte gratis kaffe!

Men första klass, det ska det vara när man har haft en strålande systerhelg som man vill avsluta med stil!

/Minilli

Idag har jag haft en riktigt skön dag  =)

Vaknade till strålande väder och dagen fick börja med DN, te och utsikt från 12e.  Tyvärr gjorde solen att dammelefanterna syntes alldeles för väl så jag bjöd upp dammsugaren (som jag fortfarande hävdar inte har någon taktkänsla!). Vrålungrig testade jag den fenomenala idén att rosta pannkakor till lunch. Ja, alltså jag stoppade dem i brödrosten =) Mumsigt!

Dramaten har fått rulla sin första tur till maxi idag. Det gick så bra så. (Att jag tappade hjulet inne i butiken var ju bara en petitess). Promenaden i solen var så härlig att jag bestämde mig för att ta en till. På söder. Jag och en vän gick från Mariatorget till Hornstull. Det var en sån där promenad med spontana stopp på trevliga secondhandbutiker, och stopp för att njuta av utsikten, och stopp för att se hur solen blänker i ett fönster, eller för att beundra hur solen står så lågt att till och med gruskornen får skuggor. En sådan promenad avslutas så klart med fika och vila för trötta fötter (aka trutta futter)

Väl hemkommen har jag gjort allt för att undvika melodifestivalen. Jag har lagt bud på tallrikar på tradera, handtvättat tre tröjor, tittat på glee, putsat skor (de luktar honung nu!) men trots det vet jag nu att Saades Populär(a) låt vann. Så nu vet du också. Hoppas att din daghar varit lika strålande som min =)

/minilli

Dramaten är:

1. en kulturell instans jag hoppas kunna besöka i vår.
och
2. en mycket smart lösning på "jag måste storhandla men har ingen bil"-problemet. Vill ha!

Jag ser dokumentären på fyran och påminns om att hur ojämlik värden är. Vi har så olika förutsättningar. Ta aldrig något för givet, inte ens förmågan att le!

/minilli

2010 bjöd på äventyr.

I januari flyttade jag till ett annat land. Det blev fyra månader i Barcelona. Ett nytt språk och många vänner rikare kom jag tillbaka till Sverige i juni. Första juli blev jag sambo och flyttade återigen till en ny stad. Jag trivs alldeles förträffligt. Speciellt när det är sambon som lagar mat :) Det blev augusti och jag körde för första gången bil i Stockholm. En något nervös men sedan allt mer kaxig färd i en silvergrå Cashqai. Augusti var också en månad med lätt ångest över framtiden. Den där framtiden som lärare. Många jobb sökta, inga funna. Så blev det september och inom loppet av tre dagar hade jag varit på intervju, fått besked och tillträtt som lärare på en gymnasieskola 15 minuter hemifrån. Lyckan var total. Efter den sjätte september har hösten gått fort. Det enda jag har tänkt på är jobb. Sambon har hunnit med två seglingar. Jag har hunnit med två jobb. Höstlovet märkte jag aldrig av. December kom överraskande och vit tjugofyra dagar före julafton. Dan' före dan' blev det äntligen jullov och jag glömde genast av allt vad provrättning och ig-varningar heter. En kalasfin jul blev det med julbrunch hos sväronen, julmiddag hos moster och annandagsjobb. Nyåret blev succé. Sällskapet och maten var toppklass, 2010 kunde inte slutat bättre och 2011 kunde inte haft en bättre start.

Nu väntar att se vad 2011 har att bjuda på. Jag ser fram emot nya äventyr =)

/minilli

Jag skäms över de som kallar sig svenskar och röstar på Sveriegdemokraterna.
Jag skäms över de som inte använde sin röst för att göra motstånd.
Jag skäms över min optimism och "det-ordnar-sig"-filosofi.
Jag trodde aldrig att det svenska folket var så inskränkt eller outbildtat att detta skulle ske.

Men nu är det ett faktum. Det sitter ett främlingsfientligtparti i Sveriges riksdag.

"Ett historiskt ögonblick" stod det som rubrik i metro idag. Kanske. Men jag skäms över det!

Så här borde vi alla ha gjort igår!

Min röst är lagd. Jag har sagt mitt. Nu väntar jag på att få veta vad miljoner svenska medborgare har sagt. Vallokalerna har med stor sannoliket stängt nu, rösterna räknas, partierna väntar nervöst vid sina väldukade buffébord och jag sitter i soffan, med en glass i min mun och i tofflor av ull, och väntar på svaret som kommer i natt. Men innan någon vet något fördiver jag tiden med vampyrer och blod. En söndag kunde inte se mycket bättre ut. Håll tummarna nu!

/minilli

Ute i den stora världen, alltså i världen utanför huset där jag bor, där måste man vara framåt, kompetent, positiv, initiativtagande, ambitiös, erfaren, flexibel, samarbetskunnig och helst perfekt. Man får inte visa att man är mörkrädd, mindre stresstålig eller ganska ny och oerfaren.

Jag vill ut ur mitt hus, ut i den stora världen. Men den kan skrämmas så och jag orkar inte alltid vara på topp. Prestera. Visa framfötterna. Knyta kontakter.

I vuxenvärlden måste man kunna plutifikationstabellen och läsa. Det är jobbiga saker.  Så hur gör man för att inte bliva stur? Var köpes krumelurpiller och hur många behöver man ta för att den stora världen inte ska komma åt en? Barnens värld kan locka en trött arbetssökande själ.

Trots allt tror jag att jag vill bli stor ändå. Det är bara övergångsfasen som är så förbenat jobbig. En kämpahög tröskel av taggiga törnen. Kommer jag bara över den så har jag tillägnat mig alla de egenskaper som behövs. Åtminstone kommer jag om några år att kunna kalla mig erfaren. Det är alltid nått. För fem års högskolestudier verkan man inte komma långt med!

/minilli

Det har varit sol i nästan oräknerliga dagar. Jag har njutit, men många timmar har jag varit mer än fem meter från vattnet, oftast på jobbet, och därför har jag inte riktigt kunnat uppskatta den 35 gradiga värmen. Då kan ni tro att jag har längtat efter min fyra veckor långa semester. Men hur inleds den om inte med en halvering av gradantalet på termometerna och ett ihärdigt regn. Tack! Sa jag att jag ska tälta tisdag till fredag? Tack igen!

En halv natt i nya hemmet, sen åkte jag tillbaka till Västerås! Det som drog i mig var elva musikaliska män som skulle uppträda på Fiskartorget =) Hoffmaestro & Chraa gjorde en grym spelning. Det var svett, adrenalin, hopp, handdukssväng och renaste glädje. Och jag och Ida överlevde den klassiska publikstormen, tack och lov!

/minilli

Flyttlasset gick, två timmar senare än beräknat, äntligen från Västerås mot Stockholm. Jag vinkade hej då till det som varit mitt hem i nästan fem år för att bli sambo i en tvåa på tolfte våningen =)

Flyttlass

Lillasyster känner sin storasyster och gav mig en "lågt-blodsocker-låda"
för att motverka eventuella humörsvängningar =)                               



Hej då gamla hemmet



Hej hej hemsk mycket hej till mitt och sambons nya hem!

/minilli

En stor del av Barcelona var för mig parklivet. Att gå till parken bara för att sitta där. Njuta av solen. Titta på folk. Så har det aldrig varit för mig hemma i min lilla stad. Men nu har det blivit ändring på det. Med filt, fika och bästa parksällskapet intogs Vasaparken förra veckan Det var precis lika mysigt som i vilken park som helst.