Det hjälper inte att jag tror att jag gör bra saker för miljön. Man får som konsument/lekman/svensson inte veta hela sanningen om vad våra goda intentioner egentligen leder till. Jag har i veckan till exempel fått reda på att kravmärkt mat egentligen gör varken från eller till för miljön. Det är bara dyrare varor menar vissa forskare och det produceras mindre mat med ekologiska metoder säger de. Å andra sidan säger förespråkarna att djuren får det bättre och att man inte använder sig av fossila resurser som olja i ekologiskt jordbruk då det är en resurs som riskerar att ta slut på jorden i framtiden. Vad ska man tro då?

Och den där miljöbilen jag vill ha är tydligen också en lögn. Den sprider förvisso inga eller färre farliga avgaser i jämförelse med sina bensinslukande vänner när vi kör runt i stan. MEN om man ser till produktion och skrotning av detta miljövänner märker vi att de i själva verket är bovar av stora mått. Produktionen av miljöbilar står för betyligt mer utsläpp av växthusgaser än bensindrivna bilar. Det tar upp till ett decennium innan miljöbilen har vägt upp för den miljöbelastning som produktionen av den står för. och efter 10 år är det många som byter ut sina bilar.

Övriga sanningar som modifierats i veckan är nyttan av källsortering när alla tar bilen till återbruket för att sortera sin sopor. Då kan man tala om att smeka ena kinden på miljön och örfila den andra. Eller de som släckte taklampan i vardasrummet under Earthhour samtidigt som TV:n stod på och kaffebryggaren puttrade i köket. Då har man inte tänkt hela vägen. Och hur miljövänliga är egentligen lågenergilamporna som som jag godtroget köper för mina framtida barns skull när de är fyllda med kvicksilver? Jag behöver räta ut det här med miljöbefrämjande handlingar. Vad är det? Egentligen? Om du svarar så låt mig då veta hela sanningen. Jag är trött på att upptäcka att jag gör björntjänster.

/minilli