De tillfällen människan inte slösar på sina resurser är när hon har begränsad tillgång till dem. Ta som exempel en resurs som vatten. När min familj campade på somrarna var husvagnens vattentank vår begränsning. Ingen fick borsta tänderna med kranen på eller diska under rinnande vatten. Dusch var en lyx som byttes ut mot bad i sjön. Vid de tillfällen vi däremot hade lyxen att duscha på camping såg ransonen duschpolletter till att vi snålade. Kunde jag spara en femma på att duscha snabbt kunde jag ju tjäna en extra glass i stället. Ett annat vattenexempel kommer från en vän som besökt Kina. I en by utanför Peking har invånarna en starkt restriktiv tillgång till vatten. Det kräver kreativa sparsätt för att få de knappa vattenresurserna att räcka till. Min vän berättade om ett TV-program som handlade om denna by, belägen bredvid en sjö. Vattnet i sjön gick till Pekings alla bostäder med dusch etc. medan människorna i byn inte fick ta vatten ur sin sjö. I stället samlade de regnvatten eller tog vatten ur brunnar (om det fanns vatten däri). En kvinna använde därför samma vatten till flera olika ändamål. Först till att tvätta salladsblad, därefter att koka potatis i. Kokvattnet sparades till disk och att tvätta händerna i. Slutligen gavs det lilla vatten som var kvar till djuren. Ett sparande vi sällan, låt säga aldrig ser i staden intill hennes by – eller för den delen hemma hos oss.

De två exemplen ovan skiljer sig åt. I det ena handlar det om en familj i Sverige där vattentillgången begränsats ”av fri vilja”. Det andra exemplet däremot är en bild av orättvisa som är vanligt i världen, de fattigas resurser minskas på grund av de rikas girighet. Det jag ville visa var hur tillgången till få resurser kan leda till att vi inte slösar på det vi har. Finanskrisen ger oss de begränsningar som kanske är nödvändiga för att spara på jordens resurser och därmed gynnas miljön. För när vi måste spara pengar får bilen stå i garaget, lamporna i obefolkade rum vara släckta och varmbadet eller långduschen utebli. Så länge resurser som bensin, el och varmvatten kostar tillräckligt mycket kommer finanskrisen få effekten att vi slutar slösa. Men det innebär också att priserna på dessa resurser skulle behöva öka när krisen har lagt sig. Annas är risken stor att vi, när vi får råd, åter unnar oss ett överflöd av det vi tvingats spara på.

En resurs vars pris har diskuterats de senaste veckorna i Dagens Nyheter är mat. Marit Paulsen startade debatten med sin åsikt att ekologisk mat inte innebär att man är med och räddar världen – det är mycket viktigare att vi inte slänger mat. Svenskar slänger nästan 100 kilo mat per person och år och Paulsen uppmanar oss att äta upp rester som blir över och ”lita till näsan” när det gäller bäst före datumet på mat. Att slänga mat är ett resursslöseri till följd av för låga priser. Effekten av högre matpriser skulle enligt den debatt som Paulsen inledde, bidra till en bättre miljö. Ett exempel från Lund är en Icahandlare som tagit hand om hanteringssvinnet, ätbar mat som inte hunnit bli såld innan bäst före datum, genom att ge det till en kock som lagar maten och sedan säljs den i butiken. Han berättar att många kunder väljer bort till exempel en paprika med en liten svart prick eller kött som sista försäljningsdagen kan få en grå hinna. Med det nya systemet att tillvarata dessa ätbara produkter tillagas cirka 300 matlådor om dagen. Kunderna uppskattar maten, priset och framför allt att den är svinnproducerad. Jag tycker att det här är en jättebra idé som jag hoppas att fler butiker tar efter.

Det är uppenbart att vi kan spara när det behövs och att vi kan tillvarata våra resurser på ett mer hållbart sätt. Det sägs att nöden är uppfinningarnas moder och därför tror jag att finanskrisen kan leda till många bra strategier för sparande. När vi väl har lärt oss spara och sett fördelarna gäller det att inte falla tillbaka i ”gamla vanor” av överflöd. Vad anser ni? Slösar ni på några resurser som ni skulle kunna spara in på? Har ni några smarta spartips att dela med er av? Räcker det att betala för sig (och sina synder) för att undgå med gott samvete (och förlåtelse)?

 Läs vidare:
”Ekologisk mat räddar inte världen” DN 2009-04-05
 ”Kreativ kock förvandlar ratade råvaror till utsökta luncher” DN 2009-04-15