Jag har hittat min nya favoritserie. Tack trean för Cashmere mafia! Jag såg första avsnittet idag och blev fast direkt. På ett sätt kände jag igen så mycket men det blev inte upprepning av något gamalt utan en ny variant i lyxig förpackning. Att alla är så vackra gör bara saken bättre. Hihi.
     En annan serie som börjar denna vecka (skriv upp onsdag kl 22 flickor!!) är en gammal goding. Sex and the city är tillbaka. Till min stora förtjusning! Jag har länge önskat mig boxen men än så länge har jag bara den sista säsongen. Onsdagen är därför härmed helig och inga andra aktiviteter tillåts då i mitt vardagsrum. FAN, jag kom just på att det är måndag idag. (smart tjej!) Det innebär att jag bara kan se min nya favvoserie varannan gång eftersom att jag jobbar på måndagar ojämna veckor. Typiskt! Glädjeruset gick nu över lite, men jag har ju onsdagarna att se fram emot i alla fall =)
     Jag lovade Jennifer att skriva om en annan TV-upplevelse. Min söndagkväll var nämligen ett entimmesmöte med Loa Falkman. Jag, pojvännen och hans föräldrar satt uppradade i soffan och såg en dokumentär om denne skön(?)sjungande herre som tydligen varit aktiv på världsscenen i 35 år. Jag går inte in på hur det kom sig att vi hamnade framför detta program... Han visade sig dock faktisk vara riktigt rolig med en härlig självdistans och jag trodde väl aldrig att jag skulle säga detta men - Heja Loa!!!